2007 Shafer One Point Five Cabernet Sauvignon
Mörkt blåviolett. Tätt och intensivt - ändå ut i kanten. Ungt redan i färgen. Långa "ben" i glaset tyder på en del alkohol.
2007 ska vara en lysande årgång i Kalifornien, enligt kännarna. Wineadvocate ger årgången 96p för CS i North Coast, och även enligt rapporter från mer trovärdiga källor t.ex., Frankofilen, ska det gjorts riktigt bra grejer under året.
Söt mörk frukt av svarta vinbär och björnbär, med dragning åt parfymerad tvål. Dessutom en tallrik antipasti med oliver och kryddiga charkuterier, och en del trevliga blommiga övertoner. Med någon timme i glaset så blir det mer djup i doften, och det tillkommer lite ljusare frukt, och ett stop tobak.
Vinet har fått 20 månader på helt nya franska fat, men jag måste säga att frukten har gjort ett bra jobb och har käkat upp eken redan nu. Den är inte alls framträdande.
Ung, primär frukt med svarta vinbär i första ledet. Medelfylligt, med läskande syror. Välbalanserat och jämnt, utan dalar eller svagheter i eftersmaken. Jag svär väl i kyrkan nu, men jag tycker det finns en lite salt mineralkänsla i svansen. Det ska man väl inte hitta i den här delen av världen?
Namnet One Point Five får sin förklaring i att far och son, John and Doug Shafer, har jobbat tätt tillsammans i ett partnerskap snarare än att det är ett resultat av ett generationsskifte mellan två generationer.
Trots att vinet är tokungt, är det tillgängligt redan nu. Tanninerna är söta och snälla och inte alls så sträva som jag trodde. Jag tänkte förstås en jämförelse med BDX, men det här är snabbare ur startblocken. Trots att vinet har en alkoholhalt på 14.9% enligt etiketten är alkoholen inte framträdande. Söt, lätt viskös, "glycerolig" munkänsla är spåren, men ingen hettande brännande känsla, som tur är.
Vinet är dessutom överraskande bra - men det säger kanske mer om mina förväntningar än något annat. Hur bra ska då inte Hillside Select vara? Med den prislappen lär jag inte ta reda på det. Min erfarenhet av Cali Cab är mycket begränsad, men det här ger mersmak.
Tack för rapporten! Det är alltid trevligt när det radas upp goda omdömen om vin jag råkar ha liggande här hemma. Ska dock försöka hålla fingrarna i styr ett tag till.
SvaraRaderaTrevlig helg!
Johan P
Kul med en tidig rapport! Jag föll som bekant som en fura för nollfemman vid upprepade tillfällen, och funderade faktiskt på att korka upp en nollsjua ikväll men darrade lite på manschetten. Det blev istället något helt annat, visserligen en Cali nollsjua men från andra sidan Mayacamas Mountains och dessutom lite mer småskaligt även om vinmakaren är en riktig kändis... Post kan tänkas komma om jag får tummen ur.
SvaraRaderaMen ge för tusan katten i att utmåla mig som en trovärdig källa när det gäller värdering av årgången i Kalifornien. Speciellt när du nämner WA i samma stycke. Är det någon gång man skall lyssna extra noga på Parker är det i mitt tycke när han smakar Bordeaux och Kalifornien...
Förresten, vad gäller mineralkaraktär tycker jag man stöter på det allt som oftast bland de bästa jänkarna, särskilt om de kommer från bra lägen. Jag kan fortfarande inte bestämma mig vilket vin som hade mest mineralitet när vi drack Fevres 2004 Chablis Grand Cru Les Clos under samma kväll som Dunns 2004 Howell Mountain...
SvaraRaderaParker ska ju sluta skriva om Cali, och överlämna det till Galloni, så jag har börjat ställa in mig på att lyssna på dig Franko. :-)
SvaraRaderaHar detta vinet sålts i Sverige? Jag köpte det i USA. Sedan har jag hittat det på Gute Weine, där det kostar 55 EUR. Hillside Select kostar 189 EUR....
Kom i mellansläppet i november, och det fanns flaskor kvar på Regeringsgatan fram till för några veckor sedan. Kostade 495 spänn...
SvaraRaderaJag har dag två letat efter den vanilj och fat som ni hittar i rikliga mängder i 05an, och som det även skrivs om på CT.
SvaraRaderaOch jo. Det måste vara det jag kallar parfymerad tvål som bättre tränade känner igen som vanilj. Och visst finns den där, men inte så det stör och tar över.