2010-08-17

2007 Two Hands Coach Block Shiraz

När den tropiska stormen drar förbi utanför, blixtarna och åskan dundrar, och temperaturen kryper ned mot 26 grader behöver man något att värma sig med. Dags för ett nytt försök med Aussie Shiraz.


Svart som natten. Helt ogenomträngligt. Bläckigt.

Two Hands grundades av de två händerna Michael Twelftree och Richard Mintz 1999, även om den senare hoppat av nu. Firman är en negociant baserad i Barossa Valley med höga ambitioner, som har fått en hel del positiva omdömen. T.ex. yppade oraklet av alla orakel, Parker, att Two Hands var den bästa negociantverksamheten på södra halvklotet. Och man har både 2006 och 2007 kommit topp 10 på WS lista över top 100 wines, med Bella's Garden Shiraz.


Massiv näsa. En matta av mörka krossade bär, likör och outspädd svartvinbärssaft. Kött och blodkorv. Mocca och choklad. Övertoner av blommor, och ett uns vitpeppar. Men framförallt moget och sött.

Elva år sedan grundandet av vineriet kan ju tyckas vara relativt kort tid, men man har redan lyckats skapa sig ett brett utbud av viner. Jag misstänker att det inte är så svårt att köpa druvmaterial i Australien med den marknadsnedgång de haft de senaste åren. Lyckas man sedan sälja sina viner för över 500 per flaska så har man ju en attraktiv affär.


I munnen, Jaså? Massivt "mouthfilling", visköst. Sträva tanniner, dolda bakom massiv mörk frukt. Kaffe och mörk choklad. Syrorna ligger utanpå i en egen fil. Överväldigande attack, som ger sig snabbt. Eftersmaken ebbar förvånande snabbt ut. Lämnar kvar söta tanniner. Och en alkoholhetta, brännande hetta. 15.8 % märks. Ganska tydligt.

2007 Coach House Block är ett vingårdsvin från Greenock i Barossa Valley. Vinet fick macerera i knappa tre veckor i öppna kar, innan tappvinet och pressvinet tillsammans åkte in i franska fat. Där fick det ligga till sig i 18 månader innan det tappades upp i flaskor som är stabila nog att motstå mindre explosioner, och som får en att krampaktigt hålla i flaskan av ren skräck för krossade tår.



Givetvis tokungt. 93 p av Tanzer och 94 av Miller är bra betalt. Vinet kanske jämnar ut sig och blir mer balanserat med ålder. Men det lär jag aldrig få veta. Det värmde i kylan, men uppmuntrade inte till återbesök.

Edit: Efter att ha fått ytterligare ett dygn i öppnad flaska i kylen har det bättrat sig något. Syran har tagit ett steg ned, eller in i vinet, kanske. Känns något mer i balans. Men alltför kort och brännande eftersmak kvarstår.

9 kommentarer:

  1. Tråkigt att så många av Australiens "fina och dyra" viner kör på full gas med smak och alkohol. Stod och höll i en Mollydooker i Danmark i somras som höll 16-17% alkohol...

    De har ju potential att göra mycket mer balanserade viner, men de får inte samma uppmärksamhet. Jag tycker att Coonawarra cabernet kan vara riktigt bra, liksom Margaret River. Riesling från Clare och Eden Valley kan vara bra, som t.ex. Grosset.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker nog inte "problemet" är så enkelt som bara hög alkhol och mycket av allt. Jag har druckit en del CndP som också varit uppe på 16% och dansat, men som lyckats integrera det bättre än den här flaskan. (Och jag har provat de som misslyckats också, så klart)

    Jag får prova mig vidare, och jag har ju hittat en favorit i Yarra Valley, som jag tycker är mer balanserat. Sedan skulle jag gärna prova de med lite mer ålder. Jag kan tänka mig att det blir bättre då. Sedan ska kanske nämnas att 2007 var en tuff årgång i South Australia.

    Läsvärt är Mina Vinaress årskrönika 2009, där han har en lång text från just Twelftree, ägaren av Two Hands. Ser inte ritkigt kopplingen mellan den texten och min flaska.

    SvaraRadera
  3. Ärligt; hur njutbar är en BDX i ung ålder. Minns bara Pavie's nollsexa som var ruskigt lovande men bäcksvart, bläckig och ganska vresig i ung, fullpackad skrud. Av ngn anledning är toleranströskeln större där - kanske för att vi lagrar dem? Å andra sidan går det precis lika utmärkt att lagra en Aussie Shiraz av bättre mått i decennier. The Armagh som jag provade i början av sommaren lär vinna på många års lagring - och integreras på alla sätt och vis - men lik förbaskat bedöms ett sådant vin på dess karaktär som ungt...

    La Mission Haut Brion har närmre 15% i 2009, Troplong-Mondot 15,5%. Då är de bara en "ny" 47:a som behöver massor av år...

    Nu är väl nämnda Mollydooker extremer men i övrigt så tror jag det mesta sitter i skallen på oss och att det är bekvämt att lättare klanka ner på det som man inte är lika bevandrad inom. Har själv lovat mig att bredda vyerna och ge allt samma chans - får se vart det tar mig...

    MVH

    Niklas

    SvaraRadera
  4. Du har såklart rätt Niklas, och jag tror inte jag har sagt emot dig tidigare.

    Anledningen vi kan acceptera det i t.ex. BDX eller en vresig Barolo, är att vi/jag kan skymta slutresultatet. Jag har druckit mognad BDX och Barolo, och vet vad som blir av det. Jag saknar den erfarenheten med Aussie Shiraz, och är medveten om det. Inte helt enkelt att hitta bara.

    Sedan just i detta fallet, så tyckte jag inte det var balanserat, alkohol och syra stack ut. Det är tveksamt att det kommer integreras och bli helt harmoniskt, om jag får gissa. Sticker alkoholen ut och bränner i din LMHB?

    Men jag argumenterar inte emot dig, jag vill också prova och vidga mina referensramar. Det är ju inte för inte som jag köper Aussies till höger och vänster....

    SvaraRadera
  5. Vi måste helt enkelt gräva fram lite mogen Aussie och bredda vyerna!

    Förstår precis vad du menar om alkoholen. Jag var inte helt nöjd med alkoholtyngden som påverkade helhetsintrycket i några av de C9dP 2007:or som provades i våras. Men i de stora vinerna var alkoholen magnifikt integrerad!

    Det är en tunn röd linje det där....någonstans är det lättare att hosta upp 600-700,- för en fransos men att göra samma för en Aussie är det nog många som tvekar kring. Jag är själv en av dem men jobbar på att förändra mitt köpbeteende ;-)

    SvaraRadera
  6. Niklas,

    Halleluja… kloka ord från dig. Det bästa jag läst på mycket länge. När Fan blir gammal blir han religiös.

    Ulrik,

    Jag beundrar din beslutsamhet och jag tror att du har så rätt i resonemanget om att det kan vara svårt att förstå slutresultatet när man aldrig upplevt det. Jag hävdar att de flesta Aussie viner blir betydligt mer balanserade med ålder och integrerar alkoholen. Värre är nog när frukten blir för slapp och det inte finns nog med syra eller tanniner som håller emot. Då kan det bli lite trist och kännas jolmigt och hostmedicin likt.

    Lite av problemet är nog också att många av de nya och ”heta” producenterna inte har någon historik att falla tillbaks på, vilket gör det än mer svårbedömt.

    Läste just idag Neal Martins artikel om Penfolds. Det är intressant läsning. Hans hyllningar till 1962 Penfolds Bin 60A Coonawarra Barossa Shiraz går inte av för hackor.

    Kämpa på!

    / MV

    SvaraRadera
  7. Mina vinare; håll i dig för nu blir det åka av på Mise en bouteille! Efter BDX09 så gav jag upp och vägrade vara med längre - har lovat mig själv att vidga vyerna rejält och inte begränsa mig till en kontinent. Europa är härligt men det är banne mig även mkt av det utanför jag upptäckt de senaste månaderna.

    Har tom gått så långt att jag sålt av 4 lådor BDX fr mitt BBR lager och köpt vin från Washington State och Marlborough istället :-)

    Sitter just nu och funderar på om jag ska slå till på en sexpack Elderton Command, nollfyran...

    MVH

    Niklas

    SvaraRadera
  8. Niklas, måste erkänna att jag höll på att ramla av stolen när jag såg ditt inlägg om Jim Barry. Blev dock riktigt glad. Själv har jag inte provat de två vinerna men gått och funderat på speciellt The Benbournie men tyckt att priset är smärtsamt högt. The Armagh ligger det dock 2004or av i källaren och gonar till sig!

    Washington State låter grymt spännande. Ska absolut följa dina utflykter i den nya världen ; )

    Ha det så bra!

    / MV

    PS. Såg något som hastigast om eventuell flytt tillbaks till Skåne? Du har verkligen tagit ditt förnuft till fånga. DS

    SvaraRadera
  9. Ja, med åldern blir inte fan bara religiös; han blir även kiwi-, washington- och aussiefreak ;-)

    Dessutom söker han sig åter till rötterna! Inget bestämt ännu men Skåne kryper allt närmre. Vi trivs alla så förbaskat bra härnere...

    Ska "bara" ta beslutet nu...

    SvaraRadera