2010-08-20

2006 Yarra Yering Pinot Noir

Ytterligare ett steg i utforskningen av Australien. Ett av de lättaste och mest njutbara, hittills.



Rödviolett, redan med en antydan till tegelkant. Försöker dölja sitt druvursprung med ganska djup färg.

Jag blev förförd av bordeauxblandningen från Yarra Yering tidigare, och var nu nyfken på dr Carrodus Pinot Noir. Jag har en flaska 2006 Yarra Yering Pinot Noir som blir offer för en pop n' pour.

Kryddigt. Nästan rökigt. En underliggande mörk frukt. Ljusa jordgubbar och tallbarr på toppen. Rosblad. Kryddigheten gör det intressant och spännande att sniffa på. Väcker nyfikenheten att få reda på mer. Lockande och god doft.

Det här ska komma från några av de äldsta Pinot-rankorna i Yarra Valley, vilket väl innebär tidigt 70-tal. Allting odlas utan någon som helt bevattning, vilket är imponerande i södra Australien. På något sätt lyckas man ändå få upp alkoholhalten till 14.5% i en Pinot - utan att det märks i och för sig.



Fyllig, något saftig smak av hallon och mörka körsbär. Saftigt utan att bli slappt och syltigt. En lysande ren fruktkärna. Lätt och smeksamt. Diskreta silkeslena tanniner klär in gommen, men märks knappt. Syrorna skulle ge den bästa barbera en kamp. Frukten får sällskap av en hel kryddlåda, och tallbarren återvänder även i munnen. Sakta avklingande till tonerna av syrliga lingon. Underbart balanserat, och långt.

Jag upptäcker hur jag sitter och jämför med Bourgogne. Något saftigare och fylligare, lite mindre tanniner. Mörkare i färg. Tills jag inser att att jag missar grejen och är på fel spår. Detta är inte, ska inte vara, och kommer aldrig att bli Bourgogne. Det är en egen stil som lever på egna meriter.Och när man väl lyckas droppa den direkta jämförelsen, och låter vinet skina på egen hand, växer det ett snäpp till.

Skitgott.

Det här vinet har säker ett långt liv framför sig. Själv ska jag se hur resterna smakar i morgon. Om ni har chansen - prova det.


Dessa flaskor väger lika mycket. En intressant detalj är att en av dem är tom.

2 kommentarer:

  1. Ha, ha, bra med flaskorna. Ja tunga flaskor är ta mig fan helt ute enligt mig. Ja aussie pinot levererar de också, lite eldiga ibland. Men nästan alltid druvtypiska. Gillar ditt sätt att skriva nu, med mellanspel!

    SvaraRadera
  2. Tack Birk.

    Jag förstår att förpackningen säljer, och jag kan misstänka att det på ngt undermedvetet sätt var namn och flaska som fick mig att plocka den när jag inte hade en aning om innehållet. Men det måste ju finnas någon rim och reson på användandet av resurser. 1 kg extra glas att tillverka och släpa runt på som inte gör någon nytta. Det vill inte jag betala för i alla fall.

    Sedan är Yarra Yering motsatsen. Allt billigast möjligt, flaska & etikett. Fast en kvalitetskork.

    SvaraRadera