Bästa från Piemonte. Ett favoritområde som jag även besökte i somras, vilket gjorde det till en än större favorit. Trots att jag missade den beryktade 71-provningen har jag druckit otroligt många bra barolo. Den jag sätter högst blir trots allt 1989 Elio Altare Barolo, som jag fick av Silvia vid mitt besök. En kombination av frukt och mognad, levande syror och virila tanniner gjorde den underbar. Omständigheterna är säkert det som lyfte den en nivå extra och sätter ett så stort avtryck. Strax bakom kommer 2004 Poderi Aldo Conterno Romirasco och en 1997 Conterno Fantino Sorì Ginestra. Den första ung, men med sammetstanniner, med härlig fruktdriven komplexitet där tobak mm kommer med. Den senare med begynnande mognad, med behållen röd frukt, och underbar balans. Svåra val med så mycket underbart som druckits under året. Jag tvingas utelämna ’96 Sandrone Cannubi Boschis, 1999 Rocche del Annunnziata, 2003 Pajé, 2001 Sorì Ginestra, Viettis Rocche 2004 , mm, mm. 2009 var ett bra Barolo-år, må det följas av fler.
Bästa från Bordeaux. Världens näst bästa vinregion måste med i sammanställningen. Här ordnade Niklas J en fantastisk Pavie-provning, som gör det lätt för mig att utse segraren. 2000 Château Pavie är något av det godaste jag någonsin druckit. När Parker ger det 100p, måste det varit en av de enklaste bedömningar han gjort. Balans, komplexitet och kraft som ger en av årets längst klingande eftersmaker. Efter den är det tuff konkurens mellan 2003 Latour från Clash of the Titans, och 1998 Lafite Rothschild från prestigeprovning två. Pavie 2005, borde nog med den också. Men alla tre ligger en bra bit efter ettan för mig.
Bästa från Rhône. Det har druckits en hel del bra Rhône under året, framförallt CndP. Jag tror inte jag kan utse en vinnare, men av de purunga är jag ytterligt förälskad i 2006 Clos des Papes, som jag till och med provat två gånger, men en 2007 Pure och 2005 Deus ex Machina kommer inte långt efter. En 2001 Clos des Papes och en 1998 Pegau visade hur gott det kan bli med lite ålder. Det här blir lätt en väldigt lång lista på många bra viner..
Bästa Bourgogne. Jag är inte riktigt vän med Bourgogne än och har väl druckit alldeles för lite. Det är åtminstone positivt för plånboken. En 2005 Lucien Le Moine Chambertin-Clos de Bèze står dock ut som något i den högre skolan. 2005 DRC Echezeaux visade också vad ung Pinot kan bjuda på med härlig jordgubbe och kryddbutik. Den 69:a jag hade med vänner var också klart minnesvärd.
Bästa Toskana. Trots att det var i Chianti som mitt vinintresse startade så har jag druckit ganska lite under året. En 2001 Cepparello är kanske den jag kommer ihåg mest, även om det mest prestigefyllda givetvis är 1998 Masseto, som ju var gott men inte riktig Toskana.
Bästa övriga världen. Nu är jag ute på tunn is. Jag har inte druckit mycket, och det är inte riktigt min preferens. Den Amon-ra jag själv tog med på en BYOB skulle aldrig komma in på någon annan lista ovan - och inte här heller. Det som jag blivit mest förtjust i, och till och med funnit mig själv leta efter, vad Hansels North Slope Pinot Noir, så den får väl vinna denna kategorin. Där fick du 2006 SQN Raven Syrah.
Årets provning. Jag har varit på många väldigt bra provningar. Den jag minns mest var den första baroloprovningen, då det var då jag stiftade närmare bekantskap med vinvänner jag provat mycket med senare. Pavieprovningen står ut i termer av tema och klass på vinerna, tack för jag fick vara med Niklas. Clash-of the Titans var inte helt fel den heller med många lysande viner. Alla BYOB vi har haft under året har varit hur trevliga som helst, med mycket riktigt bra viner, och roliga och intressanta diskussioner. Roagna-provningen med Bristly hade också sin charm - det är alltid kul att får höra vinmakarnas syn på sina viner. Den mest slitsamma provningen innehöll 20+ unga Bordeauxer och gjorde att jordsgubbssaft smakade strävt ett par dagar efter då gommen var ingrodd med tanniner.
Största besvikelsen. 2007 Alain Graillot Crozes Hermitage. Uppskriven i pressen, årgången hyllad i (södra) Rhône, men vinet var som mest ok. Om man ska vara snäll. Jag har nästan dåligt samvete för att jag förmedlade några flaskor till vänner. 2006 Rauzan-Ségla kommer även den upp på listan. Inte rolig, men jag hoppas att den kan bli drickbar med många år på rygg. Jag är inte förvånad över att det står några kvar på Regeringsgatan.
Största överaskningen. 2007 Alain Chabanon Campredon. Jag fick den som ett medskick i en låda från Vinik, blev överförtjust och beställde fler. Den har allt som Graillot saknar, plus lite extra charm. En stark andraplats måste tilldelas allas vår gruppeköpsbarolo.
Bästa Tasting Note: ”Grönt som Kermit själv” – Frankofilen beskriver ”den danske barolo”.
Årets trend. Köpa vin utomlands på nätet. Jag är långt ifrån ensam om att ha tröttnat på att brödköa på systembolagets släpp. Som dessutom ska bli färre nästa år. Tack för att du uppfann Internet, Al Gore.
Årets bästa restaurangbesök. Leijontornet, by far. Lysande, är bästa sammanfattningen.
Årets bästa sökord. Via google kan jag se sökord folk använt för att komma till bloggen. Den killen (gissar jag det är) som sökte efter ”fram musar bilder” var nog inte intresserad av libanesiskt vin, och försvann fort.
Mycket bra vin blev det, och blir det bara i närheten av samma nivå 2010 så kommer jag vara mycket nöjd. Tack till alla som varit med och delat och bjudit på dessa vinupplevelser. Och till er som sett på och stått ut med intresset...
Gott slut på 2009 och Gott nytt år.
Bild på vad som nog trots allt är årets vin 2009, lånad av Finare Vinare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar