Tidigare i veckan drack jag en alldeles lysande Marengo Vecchie Vigne Brunate 2004. Nu ser jag att det finns några flaskor kvar på SB av hans Brunate 2005 efter decembersläppet. Är det något att springa efter? Tillsammans med en fredagspizza tar vi reda på det.
Den underbara Vecchie Vigne Brunate är gjord på de allra äldsta rankorna, 70-80 år gamla, i toppläget Brunate. Det görs ca 700 flaskor om året. Toppåret 2004 är slutsålt, men genom Orgio kan man nu beställa 2005 ser jag. Men nu ska vi prova den mer "vanliga" brunate och från 2005.
2005 Brunate ger en sval doft av ljus röd frukt, rosor, viol och en del lösningsmedel och lite julkryddor. Inte så kraftig och maffig, utan mer av det lite bakåtlutade intrycket. I munnen är vinet inte heller något kraftpaket. En del jordgubbar och hallon, en del rosor, och en del kryddor i en trevlig blandning. En skön ganska slank munkänsla som går över i en eftersmak som är ganska lång, och stramas upp mot slutet av lite chokladbitterhet. Allting hålls upp av en bra syra, och hålls ihop av lite sträva tanniner. Tanninerna känns dock lite kantiga och vassa just nu, men kanske integreras med lite tid.
Det här är gott, ingen tvekan om det. Det är dock en, om inte två, klasser sämre än Vecchie Vigne 2004. För att det ska få alla mina Baroloklockor att klämta för fullt så hade jag behövt lite mer frukt och kraft med lite mer komplexitet, och lite mer integrerade och smeksamma tanniner. Det senare kan nog blir bättre med tid.
Jag tror jag efter närmare eftertanke låter de resterande flaskorna stå kvar på SB, men jag är lite nyfiken på Vecchie Vigne, även från 2005.
BTW, någon som provat att bygga Arkitektritade pepparkakshus? Wingårdh, någon?
2009-12-12
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar