Men först lite champagne. 1996 Duval-Leroy kom i ett släpp för någon månad sedan, och jag har sett fram emot att prova den sedan dess. Mörkt halmgul, nästan äppeljuice, i färgen. Näsan bjuds på en härlig doft med bröd och gula äpplen. Och inte blir man besviken när man smakar heller. Mogna gula äpplen, men nästan lite oljig känsla, citrus och inslag av bröd. Med en härlig läskande syra och en lätt kittlande mousse är det riktigt gott. Jag önskar jag hade fler än den enda flaska jag har kvar. Det här är skitgott, helt enkelt.
Libanesiskt vin står inte ofta på menyn hemma, men när det nu av någon anledning ligger två flaskor och skräpar och man ska äta meze så kan väl tillfället inte bli bättre. 1999 Chateau Musar är gjord på Cabernet Sauvignon, Cinsault och Carignan, får 12-15 månader på fat, innan det tappas på flaska och lagras ytterligare fyra år. Nu tror jag det är 2002 man kan köpa på SB.
Efter att ha fått en timme i karaffen innan det serveras, doftar vinet rejält med stall och läder. Kamelstall, I guess. Mörk söt cassisfrukt stöttar upp, och det kommer till lite torkade fikon och russin. Det doftar härligt!
I munnen är det framförallt en ganska snäll smak av sötcassis och hallon som fyller ut munnen i en kraftig smak. En del läder och lite söta julkryddor finns med, men spelar andrafiolen. Tanninerna är väldigt snälla, även om de finns där, medan syran är bra och gör att vinet inte känns tungt och platt. Det här är absolut ett gott, om än inte ett fantastiskt, vin. Det passar bra till maten som nog behöver ett ganska sött och kryddigt vin, vad annars matchar man in när man t.ex. använder kanel i maten? Kul som omväxling, och uppskattat av gästerna.
Sedan öppnar vi på pin kiv en 2007 Alain Chabanon Campredon som var precis lika god som sist.
En trevlig kväll, och det är skönt att vara hemma i höstrusket, trots allt.
Äsch, jag har också bara en flaska kvar. Hemskt! Men ser fram emot den.
SvaraRadera