2010-07-18

2005 Yarra Yering Dry Red #1

Första träningspasset får bli lite enklare. En bourdauxblandning från ett av Australiens kallare områden.

Yarra valley ligger i Victoria, precis norr om Melbourne, och är en Australiens svalare vinregioner som dessutom är begåvat med kustklimat bara två mil från havet. Under lång tid odlades inget vin kommersiellt i området, men i slutet av 1960 talet fick vinodlingen en nystart igen.

Yarra Yering är en av områdets mest berömda vinerier. Det grundades 1969, som det första i Yarra Valley, av Bailey Carrodus som planterade 16 ha, och 1973 kunde producera det första vinet på länge i Yarra Valley. Efter det har mer mark köpts in och planterats med allt från Pinot Noir, till Sangiovese, Nebbiolo och Touriga Naςional. Vinerna ska vara i den elegantare skolan, och det ska bli intressant att smaka.


Dry Red #1 är "ursprungsvinet", dvs det första som Yarra Yering gjorde 1973. Baserat på 80% Cabernet Sauvignon, 15% Merlot, och resten Malbec och Petit Verdot, och med en generös fatbehandling av 100% ny (fransk) ek. I glaset häller jag en 2005a, efter en pop n' pour, och följer det under kvällen. Direkt efter öppnandet är vinet öppet och generöst, men stänger ned efter någon timme.

Första intrycket är mörk murrig frukt dominerad av plommon och svarta körbär. En lite funkig, stallig och skitig ton finns med i kombination med våt tobak på toppen. När vinet öppnar upp igen efter ytterligare tid har frukten ljusnat något i kulör, och adderat på lite blommiga toner i fonden. Härlig doft, om än svårplacerad blint.

I munnen är vinet klart charmigt, och lever upp till doftens löfte. Generös frukt med en direkt närvaro, som håller i utan hål eller svagheter in i en lång, sakta avklingande eftersmak. Under hela tiden känns vinet lätt och läskande. Syrorna är riktigt höga och, utan att bli alltför medicinsk, aktiverar saliveringen på högvarv. Kanske inte lika komplext i smaken som i doften, men alla komponenter finns där i bra och balanserade kvantiteter. Ett charmigt vin som är långt ifrån en fruktbomb och alkhol-cocktail av övermogna druvor. Vinet håller dessutom bara 13% enligt etiketten, vilket uppskattas.

Det här var en positiv överraskning och charmigt så det förslår. Inte likt något annat; jag skulle inte placera det varken i Bordeaux, Californien eller Italien, och absolut inte Australien, blint. Jag kommer absolut att återkomma till den här producenten då det här var riktigt bra, och för samma mängd pengar får man inte mycket bordeauxblandning från just Bordeaux. Den här första träningspasset i anpassningen till nya världen var riktigt njutbart.

EDIT: Dag två har vinet fläskat på sig lite, och frukten drar mer åt svarta och röda vinbär. Ännu bättre. Yarra Yering gör bra skit.

2 kommentarer:

  1. Kul du gillade Yarra Yering! Har du ngt kvar i flaskan är det säkert än mer spännande imorgon - detta är viner som mår bra av lagring.

    Nästa steg får väl bli No.2? Den får många Cote Rotie att börja svettas...

    SvaraRadera
  2. Jo det finns en del kvar i flaskan. Får återkomma.

    Kanske får ge mig på en #2, men då blir det 2007or, vilket är vad de hade. Som du såg i förra posten har jag ju lite tungt barossa-artilleri att ge mig på också.

    SvaraRadera