2009 Ata Rangi Pinot Noir

NZ PN kan vara riktigt bra när det är på topp, och där spelar helt klart Ata Rangi. Jag har tidigare provat 2008, men tänkte nu ge mig på en Ata Rangi 2009 från vad som anses vara en bättre årgång.

Det här vinet behöver tid för att komma ur startgroparna. Först över några timmar börjar det fylla ut i doft och smak, efter att i början varit aromatically challenged. Bäst är det faktiskt efter en dag i öppnad och försluten flaska. Då kommer en generös sötmogen fruktkärna med körsbär och jordgubbar, med stick av lingon ur, ur glaset. Det backas upp av gröna örter och tallbarr tillsammans med en näve julkryddor.

När det fått bygga på sig under natten har den först lite ojämna och spretiga smaken fått betydande harmoni. Mörkröd frukt med bra definition och precision, och ganska bra tryck. Pigga syror och små ettriga sandiga tanniner ger rejält med stadga. Svansen bjuder på en liten bitterhet av mörk choklad, och ganska hårt rostat kaffe. En liten alkoholhetta (14%) kommer igenom i slutet också, tyvärr.

2009 känns lite mörkare och mer utmognad i frukten än 2008, samtidigt som jag inte kommer ihåg det lilla alkoholsticket i företrädaren.

2008 Ata Rangi Pinot Noir

Ata Rangi Pinot Noir har klassats som en Nya Zeeland Grand Cru tillsammans med Felton Road Block 5 på Pinot Noir-konferensen i Wellington förra året. Spännande att prova, och jag vrider korken av en flaska.

Doften är härligt aromatisk. På toppen av de solmogna hallonen och jordgubbarna ringlar slöjor av svartvinbärsblad, kardemumma och kanel, friska tallbarr och örter, samt mörkröda rosblad. Öppet och expressivt direkt ur startgroparna. Näsvingarna fladdrar av njutning, och fartvind.

Uttrycket i munnen är mörkare än vad doften låter ana. De röda bären har mörknat till att domineras av björnbär och körsbär. Frukten är ren och elegant och vävs snyggt samman med de kryddiga inslagen som speglas från nosen. Taninnerna är mogna och mjuka men ger med en bestämd hand ändå stadga och styrsel på paketet. En salt mineraltung svans klingar sakta, sakta av. Läskande gott, utan någon sötsliskig alkohol, eller för påtagliga fat.

Riktigt bra! Och med i matchen redan vid tre års ålder, men med många år innan det når en topp.De kan de där sheepshagging Kiwis.

Sedan är det lite konstigt att prata om "Grand Cru", även om jag också sett benämningen "Great Growth". Ata Rangi låter musten från sina olika vingårdar jäsa för sig, och väljer sedan ut de bästa varje år till sin Pinot Noir, och resten åker in i Crimson. Ganska långt ifrån Bourgognes utvalda mark med extremt bra förutsättningar.