Att han skulle försvara SystemBolaget var väl inget oväntat - inte vill han väl bli portad från monopolet. Men storyn att det sista han gjorde innan han lämnade SB 1982 var att "plantera idén" till beställningssortimentet var ny. Detta beställningssortiment som nu är SBs enda räddning, och deras starkt lysande stjärna, där folket kan "rösta in" viner de gillar. Kombinerar det med de ständiga skriverierna om Claude Val och hur de kommit in i ordinarie sortimentet, och det blir konstig sörja av att skriva upp sig själv, och ett mediokert vin.
Jämförelsen mellan SB och att köpa på nätet för hemkörning är skrattretande. Han tar upp The Wine Company och Goodwine, och klagar på deras sortiment. Vakna! Det finns 100-tals olika vinhandlare i Europa, som slår SB på fingrarna i sina specialområde. Jag har köpt Rhône och Bordeaux från Millesimes. Jag har köpt Italienskt från BaroloBrunello, tyskt från Gute Weine, en hel del blandat från BBR (titta på deras hemsida och SB får en att tänka på sovjetiska brödköer). Glöm inte Carlo Merolli. Med mera, med mera. Varken till pris eller sortiment kan SB konkurrera. Alla levererar hem. Och Kronstam tar upp två exempel, med urvalet att de marknadsför sig i Sverige?
Jag förstår givetvis att det är bekvämt för en vinskribent att det är ett monopol. Du går på nyhetsprovningen och sedan är du klar. Om man skulle behöva tänka på alla andra viner som det går att få tag blir ju jobbet plötsligt lite mer krävande. Man kan inte skriva att festens givna radarpar är rött och vitt Claude Val - ett par gånger om året.
Sedan skriver mattesnillet att de åtta miljoner liter som såldes 1955 hade dubblats elva gånger till 1985. Två upphöjt till elva är 2048, vilket innebar att det såldes 16 miljarder liter vin 1985. Borde bli en 1800 liter per levande svensk - och då förstår jag inte hur SB lyckats begränsa drickande.
