Uppdatering

Det är inte riktigt som det var förr. Det dricks inte lika mycket vin som förr, och när det väl öppnas en flaska så är fokus på den i någon minut, innan något annat, eller snarare någon annan, pockar på uppmärksamhet.

Jag upplever väl exakt samma sak som alla småbarnsföräldrar gjort sedan urminnes tider - eller i var fall sedan män började ta visst ansvar för barnen - innan dess var det bara hälften av föräldrarna. Det är ingen barnlek att kombinera heltidsarbete med en tremånaders bebis hemma, och än knepigare att försöka få till något utanför dessa två heltidssysselsättningar. Har jag upptäckt. Inte för att det var en stor överraskning, men ändå.

Förvisso har mina kvarvarande flaskor Mount Edward druckits upp med stor, om än ständigt avbruten, njutning, och jag har lyckats beställa Ata Rangi Pinot Noir plus lite blandade Clarendon Hills. Kan man inte dricka kan man ju i alla fall köpa. Dessutom har jag följt En Primeur-kampanjen 2010 på avstånd - behörigt avstånd. Det kan man inte köpa! Tur man aldrig hann bli beroende av Bordeaux GCC för dessa priser är galna. Men så mycket fokus på vin har det inte varit i övrigt. Det finns dock en semester som närmar sig, och det finns förhoppningar om lite vinprovningar då.

Mitt fokus har snarare legat på att hålla mig vaken, och min trogna medhjälpare passerade precis 1000-milastrecket, med bravur.

Sedan har vi skaffat en ny medlem i familjen, som dock verkar ignoreras av en del. Som tur är kan väl sägas. Det är fler än Wayne Rooney som sover bra med dessa: Ultra Silencer Green.




En schysst dammsugare.

Coffeeinists Anonymous

Det har gått många år, och många koppar, sedan jag började dricka kaffe. Det började med att tugga snabbkaffe under nattvakten i lumpen, för att sedan gå till att man behöver något att ha i handen under alla kvartsraster under universitetstiden. Sedan följde några extrema konsultår där kaffet både behövdes för att hålla en vaken, och som en micropaus i jobbet.

Under studieåren skulle kaffet vara så stark som möjligt - Zoegas skånerost var det enda valet. När man väl flyttat till jobbet i Stockholm mötte jag lattetrenden någonstans på tåget efter Södertälje. Vi pratar latte-art och fika på någon av alla de kaféer som poppade upp lika tätt och ofta som chicken-rice försäljare i Singapore.

Den senaste trenden är väl att verkligen börja bry som om råvaran - själva kaffebönan. Efter att ha varit på en kaffeprovning med Espressoskolan fick jag upp ögonen och intresset för det. Exklusiva, lätt rostade kaffen från speciella gårdar runt om i världen. Uppköpare som åker runt och försöker få odlarna att bry sig om kvalitet snarare än volym, och betala dem för det. Inspirerande, och gott. Otroligt gott. Drickes bäst som espresso, eller som bryggkaffe.

Efter det började jag köpa dessa olika kaffen, som inte alltid var helt lättillgängliga. Johan& Nyström är ju relativt väl spridda och riktigt bra, om man bara lyckas köpa det när det är nyrostat. Det får egentligen inte vara mer än sex veckor gammalt. Kaffeintresset har blivit roligare, men också mycket dyrare.

Jag har egentligen ingen större poäng med det här. Annat än att kaffe har varit med mig under en lång tid, och haft olika roll under olika perioder. Nu har jag landat i Singapore, och kan hur udda det än låter, inte hitta bra lokalt kaffe. Därför är jag så glad när jag lyckas köpa lite Brazilian Yellow Bourbon som är nyrostat.

Jag erkänner, jag är beroende av kaffe.

Kaffe

Det är skillnad på kaffe och kaffe.

Mitt kaffedrickande tog fart ordentligt under studentåren. 15 minuters rast per timme, och kaffe som kostade 1 kr per kopp. Om man hade egen kopp med, annars kostade det 5 kr. Upplägget befrämjade kanske snarast volym mer än kvalitet.

Sedan har man uthärdat allehanda kaffemaskiner på olika arbetsplatser. Beskt, bränt kaffe som i alla fall hjälpt mig hålla mig vaken. Jag tog mig dock samman och köpte en esspressomaskin förra året. Förvisso en helautomatisk, men det passade min lathet. Till saken hör att vi hade en exakt likadan på jobbet, där den blivit så uppskattad att den i dagarna precis passerade 3000 gjorda espresso.

Sedan träffade jag Alexander och Per som har en annan dimension i sitt kaffeintresse. Förutom espressomaskiner som kostar som en enklare bil, så är det speciella urspungskaffen från utvalda gårdar rostade i speciella rosterier. Jag gick på en kaffeprovning och fick prova kaffe som smakade allt från rabarber till svarta vinbär, tillsammans med den klassiska rostade kaffesmaken såklart. En fascinerande upplevelse!

Speciellt utvalda bönor, som är helt mogna, från utvalda gårdar och plots. Låt sedan bönorna behandlas varsamt och med endast en mild rostning för att bevara smakerna i kaffebönan, och inte låta de brända rostade tonerna ta över och dölja alla svaghetet. Ungefär så låter receptet för ett riktigt bra kaffe. Påminner mig en hel del om vin...

Per har sedan dess gått och vunnit SM i kaffeprovning, eller koppning som tävlingsformen heter.

Svensk mästare koppar kaffe

Själv har jag tvingats uppgradera mitt kaffe från det man köper på Daglivs, till att köpa färskt rostade bönor från Alexander och Per själva eller Johan& Nyströms bönor. Ohh, så gott! Men tyvärr betydligt dyrare än Gevalia i halvkilosförpackningar.

I vilket fall kan ni nu få ett smakprov!. Den 29 September kl 19-21, så kommer Per att vara hos Box Experience i Sturegallerian, och visa hur man gör perfekta espresso och låta er prova olika kaffen. Det är en "after hours" hos Sturegallerian där alla butiker ska ha extra öppet.

Så om ni vågar riskera framtida dyrare kaffe, kan jag verkligen rekommendera att ni går och provar hur kaffe verkligen kan smaka.