2009-12-26

En julstjärna i Paris

Efter idogt ringande hittar vi till slut en restaurang i Paris som hade öppet på juldagen. En med en nytilldelad stjärna i Guide Michelin, till och med.

L'Agapé öppnade i mars 2008, och fick sin stjärna redan under 2009. När Nick på Jancis Robinson positivt beskriver sitt besök blir man onekligen sugen på att prova. Allt måste väl vara bättre än julbordets rester dag två?

Det börjar bra när jag som champagne innan middagen kan få en Laurent Perrier Grand Siècle. Härligt hög syra, smeksam mousse och frisk smak av gula och gröna äpplen som fyller på med en brödig eftersmak. Med en sådan början låter vi givetvis kocken, och sommelieren, få fria händer och beställer den meny som så passande heter La Carte Blanche.

Först en härligt krämig amis bouche bestående av jordärtskockspuré med laxrom och små hyvlade bitar broccoli. Som första rätt kommer sedan en kalvcarpaccio i sällskap av tunnt skivade champinjoner och en dressing med vanilj och citron. Den lätt rökta kalvens smak gifter sig väl med vaniljen och syran i citronen. En mycket bra start.


Kyparen fyller sedan på med en mousse av kastanj, som ligger i kräm av kålrot och rotselleri. Låter kanske enkelt, men är väldigt  gott. Till detta dricks ett oekat vin, som jag tycker luktar nässlor, fläder och citron. Placerar det som en Sauvignon Blanc, från Loire. Rätt svar är en Chardonnay 2008 från (EDIT:ja det vet jag inte, har vi rett ut nedan). God till maten, men på egen hand inte riktigt i balans, då syrorna tar över lite väl mycket över frukten.

En bläckfisk (som kallades boneless fish - inte bara jag som har problem med språket), som snittats likt fläsksvål och stekts, och har en viss rökt smak är nästa rätt. En pestoliknande grön, syrlig sås och väldigt syrliga lökar serveras till.

Kvällens topp kommer sedan. Pilgrimsmusslor, perfekt halstrade, tillsammans med en kräm av zucchini och rå, marinerad tunt skivad zucchini, som är otroligt fräsch och spänstig. Det hela är otroligt gott, där man framför allt fått till musslorna perfekt, och smakerna matchar varandra lysande. Det här skulle jag kunna äta tre gånger om dagen utan att tröttna.

Sedan kommer "huvudrätten". Kalvfilé med väl tilltagen foi gras på toppen. Till detta serveras röda endiver, och ett rött vin från Fitou från 1998 (jag gissar inte rätt där heller). Detta är gott, men inte något som står ut, eller når upp till nivån som satts med de tidigare rätterna.

Efter köttet är det dags för en paus med ost. Lite språkförbistring gör det lite svårt att uttyda, men en årgångscomté från 2005, en getost från Bourgogne och en komjölksost från området vid Pyréenerna. Det två senare ljuvligt goda, medan årgångsosten är väl salt.

Efterrätterna är lysande. Den första består av kokosglass, passionsfruktssorbet, en bit karamelliserad mango och en liten klyfta grapefrukt. Syrligt och läskande att friska upp smaklökarna med. Speciellt kokosglassen är värd att minnas. Och passionsfruktssorbeten. Ja, allt egentligen.


En efterrätt gör ingen glad, eller i vart fall gör två en gladare. Den andra efterrätten består av choklad, lite kola och vaniljglass. Eller vaniljglass är kanske fel benämning, det borde heta vanilj, men viss tillsats av glass, med tanke på koncentrationen av vaniljsmak. Återigen lysande gott, och en värdig avslutning på kvällen.

Det här var en mycket trevlig restaurang med bra mat och trevligt bemötande. När det gäller vinet, var väl det jag fick inte i klass med maten. Men det uppvägs av att bordet intill beställde en 1996 Domaine de la Romanée-Conti Richebourg - jag tittade inte ens riktigt i den delen av vinlistan. Den kostar väl drygt 1000 EUR om man hittar den på nätet. När jag pratade med sommelieren sa han den var på tok för ung.

En bra restaurang som nästan når upp till Leijontornets klass.

3 kommentarer:

  1. Hög yra? Snacka om rivstart! ;-)

    SvaraRadera
  2. Låter inte dumt, Ulrik. Vad tog de för Carte Blanche -menyn?

    Chardonnay från Pouilly-Fumé låter som en riktigt sällsynt fågel. Eru säker på att det inte var en Poully-Fuissé?

    Hmm, var gissade du att Fitou-vinet kom ifrån då?

    Glömde sommelieren säga vem som gjort vinerna?

    Hur länge e ni kvar i Paris? Hälsa I & ha en god fortsättning på julen.

    SvaraRadera
  3. @Kayaker: Fixat. Men jag ursäktar mig med att jag skrev det när jag kom hem. Och då passade det.

    @FV: Det var inte från Bourgogne (vad jag förstod), så inte Fuisse. Man gör såklart bara på SB Fumé. Kan han sagt nära Fumé? Gör man helt oekad Chardonnay i Pouilly-Fuisse? Jag vet helt enkelt inte var det var...

    När det gäller Fitouvinet, så skäms jag för att erkänna min gissning. Jag hittade så mycket läder, ceder, och vad jag tyckte var cassis, att jag var i BDX. Inte ens när jag fått svaret så lyckades jag hitta ngra Grenache-markörer.

    Jag pratade inte så noga om vinerna med sommeliernen, så jag vet inte vem som gjort dem. Efter två helt galna gissningar/frågor till honom om vad det var så var mitt självförtroende inte på topp, och jag undvek att prata mer om vin med honom. ;-)

    En Carte Blanche kostade 120 EUR. Vinerna ytterligare 25. Ett glas Grand Siecle 36...

    Vi åker hem den 27de. Nu har vi sett allt :-)

    Hälsa S.

    SvaraRadera