2009-06-14

Fint besök

I går hade vi fint besök. John kom för att kontrollera status på sin doppresent, där det ingick lagring till 20-årsdagen. John verkade nöjd över lagringsförhållandena, men hoppades att bigarråträdet skulle ge frukt innan det är dags för honom att dricka 20 år gammalt portvin.

När John ändå är på plats får man ju passa på att bjuda föräldrarna på något gott också, så de inte bestämmer sig för att stanna i förorten och aldrig hälsa på inne på Kungsholmen.

Vi börjar med en 2007 Dönnhoff Riesling Trocken som aperitif och till förrätten. Den är god med höga syror, frisk smak av gröna äpplen och en hel del mineralitet. Nästan lite spritsigt. Gott.
Sedan bjuder vi på resterna av gårdagens 2007 Barroche Terroir. Frukt, frukt och mera sötfrukt. Snygt innefattat i en del alkohol och syror. Svårt att inte tycka om. Lättillgängligt och gott. En mer utförlig hyllning hittar ni hos Finare Vinare.

Men sedan går det fel, när vi ska försöka ta oss till Itailien med en 2003 Gianni Voerzio Barolo La Serra. Även om den stått i karaff i ett par timmar så är den vresig. Det finns en god körsbärs- och rosdoft, men det finns ännu mer av tjära och ek. I munnen så är det fortfarande väldigt strävt och tanninrikt (och jag är ändå en tannintomte). Det känns inte riktigt balanserat. Det kanske blir bättre med någon veckas luftning, eller ett par år i källaren.

Som ett tydligt tecken på dåligt omdöme måste vi ju snabbt skaffa något annat att dricka. Och då kommer snilleblixten att ta fram en 2002 Máté Brunello di Montalcino, för det är ju defintionen av tillgänglighet och perfekt för en pop n' pour. Eller inte. Det påminner faktiskt en hel del om förra flaskan i nosen. Minus rosorna. Och tjäran drar nog mer åt läder istället. Det har fortfarande en hel del tanniner och höga syror. Den syrliga körsbärsfukten är god, men kan nog som mest kallas medelfyllig, även om eftersmaken sitter i länge. Detta är ett mycket gott vin, men det ska nog ligga på rygg ett par år till.

För att återhämta oss från dessa italienska tanninchocker (kommer denna chock någonsin att synas på kvällstidningarnas löp?) så hänger vi oss åt ännu en flaska Terroir 2007. Den funkar alldeles utmärkt att dricka utan en veckas luftning. Hedonism!

Vi måste givetvis ha kaffe. Ända sedan jag var på en extra allt kaffeprovning har jag haft lite svårt att dricka "vanligt" kaffe. Det ska vara färskt (max sex veckor har jag fått lära mig), och endast lätt rostat om man jämför med de 1-kilos påsar med två års hållbarhet man kan köpa på daglivs. Det kostar på att upptäcka nya smakupplevelser.

Johan och Nyströms Etiopien Harrar är kvällens kaffe. Hög bra syra, fina bäriga aromer, och milsvid skillnad från vad kaffeknappen levererar på jobbet. Men jag ska nog ändå ta mig till Espressoskolan vid Mariatorget, för deras kaffe är ännu godare.

Kul du ville komma förbi och hälsa på John, synd du somnade redan innan tanninchocken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar