2009 Elephant Hill Syrah

Decanter hade för ett tag sedan en artikel som hyllade NZ Syrah som det nya heta. Jag har aldrig provat, och de är inte vanliga här. När jag väl såg en på hyllan var det bara att slå till.

Det är i Hawkes Bay på nordön som den bästa NZSyrahn görs, enligt utsago. Elephant Hill är inte en av de mest kända producenterna, där Craggy Range och Trinity Hill gör de mest berömda Syrah-vinerna. Bara det faktum att de kallar det Syrah och inte Shiraz är något som gör en intresserad.

Totalt finns det 278ha Syrah planterat i Nya Zealand, enligt Tim Atkins artikel i Decanter. Det kan jämföras med 14 844 Sauvignon Blanc, och 4 753 Pinot Noir. Jag förstår att det inte är så lätt att hitta dem i butik.

2009 Elephant Hill Syrah är förvånansvärt transparent i sin uppsyn. Förvisso mörkt blåviolett men inte den täta ogenomtränglighet som Shiraz från närliggande länder brukar ha.

Doften är först och främst pepprig. Vit- och svartpeppar. Under kryddlagret finns en ganska sval återhållen frukt av mörka bär, som minglar med en dos chark, men även släpper igenom slöjor av blommor. Det finns även lite söta julkryddor som skvallrar om ett musten sett en del ek.

I munnen är vinet slankt och lätt med bra dimensionerade blodapelsin-syror. Tanninerna är sandpapprigt ettriga och limmar fast överläppen vid tänderna. Björnbären och plommonen öppnar bra i attacken, men tappar en hel del i mittenperioden. I sista perioden kommer de tillbaka i ett örtbittert stramt anslag. Men det är i mitten det känns lite tunt. Komplexiteten och intensiteten tvingar inte heller mätarna i taket.

Vinet är på det hela taget helt OK, speciellt till mat där syrorna kommer till sin rätta. Det är inget stort vin som lämnar några bestående intryck. Det ger dock en viss förståelse för de som pratar om att NZs Syrah påminner mer och Norra Rhône än Australien. En uppskattad detalj är att det endast håller 13.5%.

För att bekräfta perspektivet hälls en 2008 Elderton Shiraz, från Barossa, i parallellt glas. I jämförelse känns det som en söt, viskös likör. Förvisso med mer tryck och även komplexitet - frukten har en hel Bouquet garni inblandad, men det känns faktiskt lite tungt och klumpigt i jämförelse.


Man kanske ska leta upp någon Craggy Range Le Sol för att se hur de bästa är?