Det börjar ganska illa eftersom jag sover som en stock, och i ett ögonblick av genialisk inspiration har satt telefonen på ljudlöst. Jag inser med elva missade samtal att jag har ett par lika trötta gäster som försöker komma in för den utlovade sängplatsen. Det lilla missödet löser sig dock efter ett tag, och taxin vänder tillbaka från nödlösningen som stavas hotell. Skönt när man kan inleda sina försök till gästfrihet på en bra not....
Vi tar igen den dåliga starten några timmar senare med en Champagnebrunch - denna gången på Hyatts Mezza 9. De har den något udda policyn att förbjuda foton, men för de som läst här tidigare kan ju konceptet brunch. Denna är lika bra som övriga som besökts, och tre personers samlade insatser lyckades nog prova cirka hälften av utbudet.
En klart positiv överraskning är champagnen: Perrier Jouët Grand Brut är en klass bättre än Moët som serveras på många andra ställen. Glasen i sig är så härligt kitchiga (art deco?) att man gillar innehållet bara därför. Vi gör en helhjärtad insats att hålla kyparna upptagna med sin free flow. Vi uppgraderar dock inte till Belle Epoque. Fegt kanske?
När Stauns bästa vinprovare är på besök så gräver man ju gärna lite i den alltför grunda Singaporeanska vinkällaren, när vi väl kämpat oss hem efter champagneorgien. Första vinet doftar mörk frukt, en rejäl dos kaffe, läder och kryddor. Jag vet ju vad det är i glaset och tycker jag hittar en aning lösningmedel och lim, men det är diskret. Det är dock vidöppet ur startgrindarna, men stänger kanske ner lite efter hand.
I munnen är det medelfylligt, bjuder på generös frukt med bra tryck och längd. En tanninstruktur som känns igenom den tunga frukten och ger behövlig stadga. Jag förstår att VS är i Maremma och gissar på Cabernetblandingar, trots att det är en Nebbiolo.
Mario Marengo Barolo Brunate Vecchia Vigne 2005 är en ganska massiv, tungfotad skapelse som måste ha fått en hel del fat i uppfostran (hittar ingen info). Nebbiolokaraktären är inte helt uppenbar. Det är gott med kraft och struktur, men behöver nog ett par år till för att lugna ned sig och integrera delarna, men det finns klart potential. Jag uppskattade 04an betydligt mer. Nästa flaska får vänta minst tre, fyra år.
Pinot från Nya Zeeland eller Australien kommer svaret direkt efter första sniffen. Rätt! Jag måste ju bjuda på nya favoriten Yarra Yering, nu en Pinot Noir 2007. Detta vinet är också öppet och med i matchen direkt. Generös pinotnäsa med ljus frukt och örter och kryddor. Smeksamt i munnen med snälla tanniner, uppfriskande syror och lättillgänglig frukt. Bra längd, och en komplexitet som som väcker intresset. Nej, inte Bourgogne, men gott!
Nu ska ju erkännas att måndagen var en jobbig sådan - säkerligen bara beroende på att jetlaggen överlevde alla försök att lindra den. Stort tack för påhälsningen, P och A, och för måndagens middag. För övriga spekulanter på att hälsa på kan jag lova att inte sätta telefonen på mute.
Å Belle Epoque! Den har jag trånat efter länge. 1100pix på systemet, kanske värd en flarra till inflyttningen.
SvaraRadera