Mörka körsbär, läder och jord är en klass mörkare och mer strukturerat än den generösa frukt jag vanligen hittar i min barbera. Roagna Barbera 2004 bjuder dock på detta direkt ur flaskan denna kväll. En härlig, strukturerad och ganska komplex doft.
I munnen är det precis lika bra. Frukten är mer framträdande, och påminner om klassiska italienska sur-körsbär, men det finns en dos sadelläder här också. Höga syror, som ger emaljen en rejäl omgång, och tanniner som tillför struktur och skön strävhet medan eftersmaken klingar av.
Jag tycker nog det blivit ännu lite bättre med sex månader till på flaska, sedan förra besöket, och det kommer vara en utmaning att låta resterande flaskor ligga till sig. Men jag får en känsla av att det kan bli riktigt roligt med några års extra lagring. Om någon barbera ska bli bra med lagring borde det vara Roagnas.
Detta är en stor favorit, som ett vardagsvin, och jag gillar även de flesta andra av Roagnas viner jag provat. När det på Bristlys provning visar sig att Luca själv är en riktigt trevlig kille så blir man än mer positivt inställd till vinerna. Jag kan även rekommendera att gå till deras hemsida, och se på bilderna från vingårdarna. Lita på att man blir sugen på en semester i Piemonte.
Har av någon anledning missat denna. Men när G skickade ut mejl om att det fanns tillgängligt igen mindes jag din rekommendation och hängde jag på. Låter jättefin. Återkommer med en not eller två korken far.
SvaraRaderaHenrik, om du inte gillar den köper jag lossa dina flaskor. Jag gillar den skarpt.
SvaraRaderaÅterkom gärna med en not!