2009-07-03

Man upphör aldrig att förvånas!!

Min sambo dricker inte vin. Inte alls - om man inte definierar Moscati d'Asti som vin. Det kan hon å andra sidan dricka som ett barn dricker jordgubbssaft.

Idag bad jag henne gå och anmäla mig till prestigevinprovning på Systembolaget. Det ska jag göra oftare. Jag får nämligen ett telefonsamtal som säger "Jag har köpt vin för 1000 kr". Trots att det låter som hennes röst, och hennes nummer syns i displayen, undrar jag om någon ringt fel. Hon orkar inte bära hem en låda Moscati d'Asti???!

Det visar sig att hon börjat prata med Miran på vinkällarbutiken, och frågar om någon god efterrättsriesling. Med tanke på Mirans preferenser måste det varit som att fråga Hans Scheike om olika sorters björkris. Precis som hon skulle komma hem med ett prima björkris kom hon nu hem med ett prima vin. Eller två halvliters flaskor för att vara exakt.

Zilliken Saarburger Rausch Riesling Auslese Lange Goldkapsel (varför kan man inte med lite tysk effektivitet hitta kortare namn) har den gode Miran skickat med henne hem. Jo man tackar. Och öppnar en flaska:

Sött och gott.

För att vara lite mer explicit så har den en ganska återhållen doft av tropisk frukt, och badboll. Den petroleumdoft som ska vara så typisk för Mosel är där. Men den bjuder inte på en alltför expressiv doft. Smaken är dock minst sagt expressiv - den exploderar nästan i munnen. En stor koncentration av aprikos, honung och citronskal. Framförallt aprikos. En koncentrerad sötma som nästan döljer den syran som finns, tack och lov, i vinet. Eftersmaken verkar aldrig ge upp. Jag räknar till en minut, och tycker mig kunna känna den ytterligare en minut senare - men det kan vara inbillning.

Jag ska erkänna att jag inte är världen största sucker för söta riesling, men detta är ett riktigt, riktigt gott vin. Jag vet inte hur denna typen av vin utvecklas med tiden, men vi får väl titta på den återstående flaskan ett tag till. Och sedan dricka den parallellt med en Moscato d'Asti.

Jag borde skicka henne och anmäla mig till fler vinprovningar.

5 kommentarer:

  1. Kul story - alla vägar leder till Rom, typ.
    Vad gäller vinet så har jag svårt att tänka mig annat än att det bara blir bättre i åtminstone tio år till för att sedan hålla ytterligare tio.
    Be däremot sambon avstå från att köpa beerenauslese av nya årgångar - de hinner knappast mogna under vår levnad.

    /Henrik

    SvaraRadera
  2. Hehe, där fick smilbanden lite godis! Härifrån kan det bara gå utför, snart är din kära sambo nere med oss andra i träsket... hälsa och gratta till det resoluta inköpet!

    Är det Giganternas kamp nu igen ;-)

    Och piemonteresan blir väl en enda lång rad av moscatoprovningar...

    SvaraRadera
  3. Giganternas kamp here we come. Och det lär nog bli en hel del piggelinvin under resan :-)

    SvaraRadera
  4. Bra jobbat - både av Miran och sambon. Men vad man undrar mest är förstås vad hon tyckte om vinet?

    SvaraRadera
  5. Jo, hon gillade det.

    Men man kanske skulle kört det mot något annat för att få en referens. Om hon gillar druvjuice med alkohol av enklare karaktär lika mycket, så kan jag spendera mer på det jag gillar?

    SvaraRadera