2009-07-02

Château Vannières 2005

Idag kände jag för att dricka något gott och efter en diskussion med Niklas på Google Talk landade vi (läs Niklas) på att Château Vannières Bandol 2005 skulle kunna passa till kvällens lövbiff med vitlöksfräst mangold (från egen kolonilott).

Château Vannières ligger i Bandol i Provence. Jag försökte läsa mig till mer info på deras hemsida, men kunde inte låta bli att fnissa, så jag gav snabbt upp. Men det är gjort på Mourvèdre och en del Grenache, men hur mycket av varje kan jag inte läsa mig till. Om det inte är en absolut majoritet Mourvèdre så tappar jag i och för sig det sista lilla förtroende jag har för mina egna smaklökar.

Om ni tror på bättre lycka själva, så har Château Vannières en hemsida som är riktigt komisk att titta på. Inte så mycket för innehållet, utan för det känns som webbens motsvarighet till animeringar och annat skoj man kan stoppa in i en powerpoint. Inte för att det gör det bättre, utan för att man kan. Observera den animerade figuren nere till höger.

Jag öppnar vinet tidigt för att ge det en chans att vakna till liv. Direkt ur flaskan är det ganska knutet. En viss doft av mörka bär. Lite tobak & läder, kanske ceder, och en hel del stallighet kommer till. Der doftar torrt/dammigt - som om den kommer att kännas som att slicka på en cigarrlåda i när man väl smakar på den. Om man nu kan lukta sig till en kommande munkänsla?

Redan efter en timme så har doften öppnat upp, kanske i och med att temperaturen stigit en hel del också. Dammigheten är borta och det finns mycket mer skitigt stall, och en hel del jord och järn i doften. Blodkorv var det länge sedan jag åt, men det påminner om det, om man tar bort sötman. Det här är ett bråkigt vin - långt ifrån en insmickrande fruktbomb. Ett vin som biter tillbaka.

Munkänslan är dock inte så dammig som doften lovade, även om det finns en hel del uttorkande tanniner. Frukten som finns där känns ljusare än de björnbär och slånbär jag hade i doften. Det är mer åt röda vinbärshållet. Men vinet är inte först och främst fruktdrivet - stalligheten, järnet och jorden är mer framträdande. Det hela hålls upp av en pigg syra (hörde jag rasig från Kungsholmsgatan?) som gör att det känns ganska läskande, trots de sträva tanninerna.

Efter ytterligare en timme med luft kommer mer och mer frukt fram i smaken, och den bråkiga stalligheten tonas ned något. När jag sedan dricker vinet till mat så mildras tanninerna ännu mer, och det passar alldeles utmärkt till magnolden. Ett tag efter maten så känns vinet riktigt gott, fortfarande samma karaktär, men betydligt mer avrundat i kanterna. Jag tycker det är gott att bara sitta och sippa på. Kanske är det perfekt till frukosten i morgon?

Ett bra vin i typisk bandolstil. Kostade 259 kr när det kom på systembolaget för ett bra tag sedan. Kommer säkert att bli ännu godare om det får ligga ett par år, och det är nog egentligen rekommendationen. Något år till på rygg.

Jag kan inte låta bli att komma tillbaka till hemsidan. Om man nu ändå ska göra en, kan man inte förse den med vettig information istället för totalt intetsägande?

The vinification process is tailored to each vintage and each of the different grape varieties. Temperature, sampling and fermentation periods are all monitored by the master cellarer, or "maître de chais", and each of the vats is tested and tasted daily by our wine expert. The date of grape-harvest, a crucial decision, is fixed by our ISO 9000 - accredited laboratory, wich monitors the ripening of the grapes day by day, plot by plot. Grapes are tested for their acidity and sugar content but also for their colour and richness in tannin.

Va bra, då vet jag precis.

PS. Alla ni unga killar som läser den här bloggen. Detta vinet funkar inte till det ni vill. Testa Xider istället.

2 kommentarer:

  1. Är det verkligen någon som läser den här blougffen?

    SvaraRadera
  2. Nej faktiskt inte. Inte vad jag vet. Någon enstaka anonym dyslektiker tittar förbi då och då, men annars är det i princip tomt.

    SvaraRadera