Jag borde dricka mer tysk Riesling. Det är som gjort för klimatet med sin krispighet och syra, samtidigt som alkoholen är behagligt låg. Det som stoppar en kan vara vara att namnen är längre än ASEANs tullbestämmelser.
Sedan 2005 drivs Weingut Fritz Haag av grundarens sonson Olivier. En utbildning inkluderande både teori och arbete hos t.ex. Dönnhoff gjorde honom redo för att ta över odlingarna i vingården Juffer. Sonnenuhr är den bästa delen av vingården, med lutning på upp till imponerande 80%.
Ljust gult med vissa gröna stick. Påminner om (transparent) hö som börjat torka - alla har vi våra egna doftreferenser.
En doft av gul persika, melon och gula mogna äpplen. Men också lite flintig rökighet.
Saftiga, övermogna, rinnande meloner och päron i täten av frukten. Ungt babyfet, med en hel del restsötma som också tar en framträdande roll. Smeksam munkänsla som övergår i lätt spritsighet på tungan i den mineraliska svansen. Där finns de - i svansen - en hel hög med stenar. Syrorna finns också där, men hade gärna fått skruvas upp ytterligare en nivå för att matcha sötman och frukten.
Återigen ett vin som jag dricker för ungt. Detta hade varit ännu bättre med något år på nacken. Men man tar vad man har, och detta gjorde inte bort sig på balkongen i solnedgången.
Tack för den flaskan Patrik!
2011-01-18
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar