Over the hill

En omtumlande vecka med resor i Kina är till ända. Den har inte innehållit några middagar med Lafite, men väl traditionell 20-rätters lunch, och yviga förhandlingar på mandarin - med tolk som tur väl är. En intressant erfarenhet. Avslappning krävs vid hemkomsten.

I Decanters artikel om Syrah från Hawke's Bay får 2007 Trinity Hill Gimblett Gravels fem stjärnor och 18 poäng. I en matvarubutik med hyfsad vinkällare sprang jag på 1999 av Gimblett Road. Det visar sig vara andra årgången av vinet, som är gjort på rankor planterade 1994/95. Gimblett Gravels köptes först 2000.

Min gamla mellanstadiehjälte Gary Moore har, föga förvånande egentligen, en låttitel som beskriver det här vinet ganska bra.

Det här vinet har sett sina bättre dagar, och sina bättre år också för den delen. Det kanske har varit lysande, men nu påminner det mer om Björn Borgs comeback med träracket - det når inte några högre nivåer.

Nosen är förvisso inte dum med en kvarvarande söt körsbärsfrukt i släptåg med läder, mossa, örter och frisk mint. Men i munnen är det trött. Frukten är kort, lite torr och uttorkad. Komplexitet från näsan har vädrats bort. Syrorna är lite genomträngande och utanpåliggande - det är inte riktigt i balans.

Det var nog inte meningen att det här vinet skulle sparas över tio år - men ändå kul att prova. Jag får se om jag kan få tag i yngre exemplar som enligt recensioner ska vara betydligt bättre.